Jag har bara ringt 112 en gång i mitt liv, (tack och lov). Jag var smått hysterisk och storgrät och kvinnan i luren sa då åt mig att lugna ner mig och när jag fått ur mig varför jag ringde så sa hon bara att hon kopplar mig vidare till polisen. Jag trodde på något vis att polisen skulle veta varför jag ringde så det tog ett tag av förvirring från bådas sida innan jag förstod att polisen inte hade en aning om varför jag blivit ditkopplad. Där fick jag i alla fall den hjälp som jag behövde.

 

Jag tycker verkligen att SOS alarm i Sverige skulle behöva en stor dos med förståelse och medkänsla för de som ringer. Visst, det finns säkert massor av folk som busringer dit, men jag kan tycka att det egentligen inte spelar någon roll. Ta alla samtal med allvar så slipper vi sådana skandaler som ni varit med att folk dör för att SOS inte tagit samtalet på allvar.