Det där med Hingstar.
Det är väldigt lustigt det här med hingstar. Folk i sverige verkar generellt tycka att de är ett sattyg som helst borde låsas in bakom galler och aldrig släppas ut! De ska ledas med stigbett och kedja och hjälm och handskar och spö och ridas med sporrar och kandar. De verkar vara smått okontrollerbara djur som enbart drivs av sina hormoner.
Och så kommer man då till verkligheten. Där hingstar uppfostras som vilken häst som helst. Där hingsten inte förväntas betee sig som en brunstig tjur så fort ett sto är i närheten.
Här hemma i stallet har vi tre hingstar, en valack och tio ston. Hingstarna står lite utspridda i stallet. Heredero, PRE hingsten på sex år står mitt i stallet med en tom box på ena sidan och utgången till gödselstacken på andra sidan. Sen står stoet Campiadora på andra sidan gången.
Heredero försöker locka Campiadora att hälsa på honom.
Hingsten Lilleman, tio årig miniatyrhäst, står i boxen längst emot entreén. Mitt emot hans box står alla småston.
Lillemans box ligger bredvid uppstallningsspiltan.
Och lilla ettårshingsten står bredvid Ferro och mitt emot de större stona.
Heredero och Lilleman hälsar på varandra. Båda nosar hövligt och är nyfikna på varandra.
Heredero rids även i sin hage som ligger bredvid stonas. Trotts att stona ibland blir lite till sig och busar omkring så bryr sig Heredero inte speciellt mycket.
Heredero i hagen med Gia i bakgrunden.
Hingstarna här leds i grimma och grimskaft. På Heredero har vi med ett spö ifall han skulle få för sig att betee sig illa så får han en tjoff på bogen så att han kommer ihåg att uppföra sig. Alla hingstar (och valacker och ston också för den delen) förväntas att betee sig som uppfostrade hästar!
Det är väldigt uppfrächande att befinna sig i ett stall där hingstar faktiskt är hästar och inte köttätande monster. :P