Liten snabb uppdatering.

Ferro har verkligen inte haft turen på sin sida sedan vi kom ner till Skåne. Under första hagsläppet tillsammans med Johannas nya häst så slog han sig själv på insidan av ena frambenet och fick en sårskada... Lite nervöst i början då det finns buskar i hagen med giftiga taggar som kan orsaka infektioner om det skulle sitta en sådann i såret. Det såg även ut som ett sticksår i början vilket gav mig lite extra hjärtklappning av nervositet. Men såret har läkt fint och han kommer förmodligen bara att få en liten knöl på insidan av skenan som ärr.
Någon dag efteråt gicks han igenom för första gången och det upptäcktes att han är sne i korset, ganska regält. Spänningar i bogarna och lite i halsen hade han också. Gabriele fixade honom så gott det gick för att vara första gången och det knakade hej vilt! Det lustiga var att han blev säkert 10-15 cm LÄNGRE i ryggen efter behandligen! :O Och tydligen så ska han bli ännu längre!!
Några dagar sedare drog vi av honom framskorna, för att kunna fortsätta behandligen på ett säkrare sätt och för att snösulor och broddar är lite för mycket här nere i Skåne. Dagen efter var han halt...  Inte hela tiden utan bara några steg så vi tror det beror på ömhet i hovarna.
Några dagar gick ytterligare och vi kommer ut en morgon och ser att Ferros boxdörr är öppen, samtidigt som vi ser att hingsten Nicklas boxdörr också är öppen.... PANIK! Ferro kom dock väldigt lindrigt undan med några skrapsår och en svullnad på underarmen på höger framben som förmodligen kommer från en spark. Vi tror att Ferro lyckats lossa på kedjan till sin box och kommit ut. När Nicklas sedan såg att Ferro gick förbi, slängde han sig emot sin dörr som gick upp och då hade vi två lösa hästar i stallet.
 
MEN en sak är då säker. Om hästen har tänkt att göra sig illa hela tiden är det tur att man står uppstallad på ett konvalecentcentrum! Laserbehandlingar, korregeringar i kors och rygg och massage osv! Kylbehandligar, såromslag, sprutor, veterinärkontakt osv är rätt vardagsmat här. :D
 
 

Liten uppdatering.

Inget internet, ingen tid att låna någon annans dator, upptagen hela tiden! Därför kan det verka som om bloggen är död men den kommer snart igång igen.
 
Tills vidare får ni nuta av bilder från stället jag är på. :D
 

Framme!

Nu är vi påväg! Lastbilen kom ca halv tre på eftermiddagen. Då hade jag och johanna städat och packat och planerat ut i fingerspetsarna. Det mesta som gått fel hade såklart gått fel, bilen var inte lagad så vi fick låna en bil. Transporthjulen hade frysit i backläge så den gick inte att köra med så vi fick hyra ett släp istället... Lastbilen som kom var en liten horsecombi så det var bara Ferro och Gina som åkte tillsammans hela vägen. Ferro gick såklart på men en gång, utan att tveka. Men sen började han skrika efter sin stovänn och Gina svarade och så gick hon också in i transporten på en gång. Vi stog alla som frågetecken eftersom ingen nog hade väntat sig en så smidig lastning av araben. :P 
 
 
Chaufören av lastbilen var hur trevlig som helst och vi slog följe direkt till Hörnefors, där vi stannade och åt sen lunch. Sen fortsatte vi neddåt landet. Det var väldigt halkigt och dåligt väglag och vi fick köra ganska långsamt. Jag körde till en bit innan Sundsvall, sen tog Johanna över, innan jag körde sista biten.
Det var en jäkla tur att vi slagit följe med hästtransporten eftersom det inte fanns en chans i h-vete att vi hade hittat till övernattningsstallet på egen hand. Det låg en bra bit från E12.an och vi passerade många korsningar ochdet var bäcksvart ute!
Men fram kom vi! Till ett superfint stuteri där hästarna fick sova i något som kallades "kryptan". Det var ett jättegammalt men frächt stall som var såg ut som en gammal krigsbunker som var nersänkt i marken och sedan övergrävd. Bara porten till stallet vittnade om att det fanns något där, annars såg det vara ut som en stor gräskulle. Inne i stallet var taket välvt i bågar så det såg verkligen historiskt ut.
 
Stuteriet där hästarna sov.
 
Hästarna hade klarat resan bra, de var superpigga och nyfikna och blev helt lyriska när de fick gå in i boxarna som var fulla av halm! :P
 
Sen åkte jag och Johanna in till stockholm för att sova hos hennes faster. Vi kom fram så där kvart över två på natten så resan hade tagit lite över nio timmar och vi var helt slut!

Liknande inlägg