Inte min vecka... igen

För någon vecka sedan så skulle jag rulla in en halmbal i stallet. Den var väldigt tung och svår att få i rullning från början så jag tog verkligen i för allt jag hade. Balarna står förvarade på en slags presening, och såklart när jag tog i så gled fötterna undan och small såklart hårt ner i marken. Min armbåge fick ett stort blåmärke och dessutom lyckades jag stuka stortån ordentligt! Leden över stortån är alldeles blå och det gjorde ordentligt ont att gå. 
Tån läkte ganska fort och nu gör det bara ont att trycka ifrån med foten. 
 
Det är ca 300 kg i en halmbal som är ca 2 meter i diameter. Ibland behöver man råstyrka för att rubba dem. 
 
 
Någon vecka efteråt så råkade jag och Heredero ut för ett olycksöde. Jag satte upp i stallet som vanligt. I väntan på att mamma skulle öppna stalldörrarna så backade han otåligt åt sidan. När jag sedan skulle driva honom framåt hände något. Heredero reser sig, halkar med bakhovarna på betongen, faller bakåt mot den massiva trä täckeshyllan som är fastbyggd i väggen. Jag faller av rakt in i hyllan och sedan ner på golvet. Heredero faller åt andra håller där han kravlar runt en stund innan han kommer upp på fötterna igen. 
Heredero klarade sig undan med bara några ynka skrapsår på kotorna, är öm och stel men verkar annars oskadd. Jag skrapade hela högersidan av ryggen mot hyllan, men eftersom jag hade kläder på mig så gick huden inte sönder. Så det är trevliga skrapsår under huden som pryder hela ryggen just nu. Dessutom har jag ett stort blåmärke på höften, på hela insidan av högerknäet samt en fin sträckning i högerbenet. 

Färgsättningen blir så märklig på mobilbilder... Det smälter lixom ihop. Men lite ser man i alla fall. 
 
 
Så, jag tycker jag har gjort mig illa tillräckligt för den kommande månaden... månaderna... Nu kan det väll vara bra? :P 
 

Liknande inlägg

1 Sandra:

skriven

Vad fint och luftigt stallet ser ut!! :)

Kommentera här: