Hos PRE hästar så är det väldigt traditionsbundet hur de klipps. När ett föl kommer till världen så klipps både svans, man och lugg ner till roten. Man håller de nerklippt tills hingstarna når ett års ålder, då får den sedan växa fritt. Stona fortsätter man att klippa ner manen på hela livet. Luggen beror lite på hur huvudformen är på hästen. Svansroten hålls alltid nerklippt. Längden på svansen beror sedan på vilken ålder stoet är, efter tre års ålder får den växa lång.

Föl med nerklippt man, svans och pannlugg.

Stoet svansrot klipps lika långt som vulvan når, så det beror lite på hur långt ner det blir. Man klipper svansen så här eftersom PRE hästar har mycket tjock svans och under en betäckning är det inte lätt för hingsten att hitta av rätt. Dessutom underlättar det att hålla hygienen under fölning, inget blod eller slem som fastnar i svansen och kommer i kontakt med vulvan efter fölningen.

 

Många har lite svårt för det här med klippta manar och luggar. Det mest använda motargumentet är att hästen då inte kan vifta bort flugor. Om man har den åsikten så får man kanske ta sig en titt på hur mycket man och lugg en tävlingshäst har och hur effektiv den manen är att vifta flugor med. Ang. att man klipper ner svansen så är det samma sak där, titta på hur lång svans ett tvåårigt halvblod har och hur långt den når att vifta med. 

 

PRE är ju inte den enda rasen som klipps på detta vis. Lusitano, Fjordingar, vissa tyngre arbetshästar och criollos. Åsnor och mulor är ofta klippta eller har väldigt kort man av sig själva. zebror och andra viltlevande steppdjur har sällan man överhuvudtaget och en väldigt kort svans med bara lite tagel och de klara sig alldeles utmärkt utan att bli uppätna av flugor.

 

Personligen tycker jag att PRE stona blir mycket varckrare med nerklippt man och lugg. Men skulle kunna likna det med när vi knoppar våra tävlingshästar så ser de genast väldigt eleganta och uppsnoffsade ut. Så känns det när man ser skillnaden mellan ett icke klippt sto och ett klippt. :)