Hästjäkel!

Vilken häst jag har endå! Han går förbi bussar, traktorer, stavåkare, mopeder och vattenspridare, men han får frispel när han träffade på en flock med kor.... visseligen var det en flock livliga kor och Ferro har väll aldrig sett en i hela sitt liv.
Vi kom travande efter vägen när hästen tvärnitar och "duckar". Han bara försvann! Jag damp i backen, såklart. AJ! Tog emot mig med handen och landade på ryggslutet. AJ!
Det lustiga var att Ferro bara sprang en bit bort innan han stannade och sen stod han när och såg helt förtvivlad ut. När jag kommit upp på fötter igen och nästan var framme hos honom så gick han självmant fram till mig. Ganska gulligt. :)
Sen så gick vi förbi korna och sen gick vi hem, eller jag försökte i alla fall. Min rygg kändes bedövad. AJ!
1 Anna:

skriven

Sicken buse! Han har visst sett kor, massor av dom. Det vimlar av kossor i Hällaryd så sådana har han traskat förbi i ett års tid här. Han brukar inte bry sig särskilt mycket om dom inte hoppar och studsar för mycket. Ville nog bara testa mattes ridvana efter så lång tid, fniss.

Jag blir så glad när jag hör att det verkar gå bra allting med honom. Han är UNDERBAR!

Kram Anna

Kommentera här: