Om man ska rida lätt eller inte på en unghäst under inridning är något diskuterbart. Detta är min åsikt just nu om det hela.

 

 

 

Ferro är stor som ett hus och är därför troligen rätt sen i utvecklingen. Han har en lång rygg vilket automatiskt gör den rätt svag. Han har stora gångarter och mycket nerver på utsidan när det gäller nya saker.
Just den här hästen skulle jag välja att rida in under lättridning. Hans stora trav skulle göra det svårt för mig att inte bli obalanserad när han är så pass outbildad att han inte går stabilt. Han skulle förmodligen också tycka att det var mer obehagligt med en nedsittande ryttare i början än en som red lätt.

 

 

 

Maran är kort i kroppen och därför också starkare. Hon är sent tagen och välutvecklad och nästan färdig i kroppen. Hon är PRE till rasen och ska då också ha en trav med höga benrörelser men med jämn ryggaktivitet så jag gissar på att hon är rätt bekväm att sitta ner på. Hon är rätt lugn i humör och temperament.

Denna häst sitter jag ned på under inridningen. Detta för att störa henne så lite som möjligt. Hon skulle förmodligen bli mer påverkad av lättridning än nedsittning.

 

Så egentligen finns det inga rätt eller fel sätt, bara rätt eller fel sätt för just den hästen, eller just den ryttaren på just den hästen.

 

Om man börjar rida in en häst nedsuttet så brukar de inte reagera så mycket när man börjar rida lätt efter några pass, då de vant sig vid att det sitter en ryttare på ryggen under traven. Det kan hända att hästen hajar till i början och tycker att det hela blev obalanserat och vill sakta ner, men det är bara att fortsätta att rida på framåt med mycket beröm så kommer hästen snart att känna sig bekväm igen.

 

En häst som man rider in med lättridning är inte alltid så lätt att börja rida nedsutten. Det är väldigt vanligt att se hur ryttaren försöker bibehålla den form som hästen går i under lättridning genom att hålla fast hästens huvud med tyglarna. Då kommer hästen ofta att sakta ner tempot vilket i längden även förstör hästens trav. Det är också väldigt vanligt att se hur ryttaren kräver att hästen direkt ska orka bära ryttaren nedsutten en längre tid och i samma uppburen form som den klarar av under lättridning. Så är ofta inte fallet.

För att vänja en häst vid nedsittning så är det vanligaste knepet att man bara sitter ner några steg och sedan rider lätt igen. Ungefär som när en ryttare ska lära sig att sitta ner i traven. Man rider i en ganska låg och öppen form. Man brukar börja med att prova sitta ner tre steg, sedan lättridning. Fungerar detta så ökar man till fem steg osv. (Alltid ojämna siffror så att man hamnar på rätt sittben. :) ) Tycker hästen att det är obehagligt och kör upp huvudet så driv bara på framåt och kom sedan tillbaka till korrekt tempo och form och prova igen. Målet är att hästen ska bibehålla samma tempo, form, steglängd och takt oavsett om ryttaren sitter ner eller rider lätt.